Vardagen på landet.

Imorse när jag skulle gå hem så kom basen och undrade om jag kunde tänka mig att gå tillbaks till mitt gamla skiftlag som jag blev förflyttad från i våras p g a omstrukturering på jobbet. Det har jag fan ingen lust med nu när jag har hamnat på ett skiftlag som jag trivs på och det gjorde jag inte på det gamla, ibland så mådde jag dåligt, nu har jag ju jobbarkompisar som jag delar intresse med, bland annat musik och motorcyklar och det vill jag ju inte släppa nu när man kan må bra på jobbet. När jag tänker på hur det skulle bli om jag kom tillbaks till det förra laget så mår jag skit. Bara massa ursäkter och flams skulle det bli från dom, latare och falskare arbetskamrater får man leta efter, jag har aldrig varit med om dess like så jag kommer att vara motstridig för första gången tror jag, jag ska stå på mig för min sak, jag tycker att det är viktigt att trivas på jobbet för då gör man ju bättre ifrån sig. Det finns ju andra killar som dom kan flytta på, varför just mig, dom har ju redan flyttat på mig en gång ska det vara nödvändigt att göra det igen?

Det gänget jag jobbar med nu funkar skitbra, det är aldrig några problem om det skulle dyka upp någonting som man skulle behöva hjälp med till skillnad från det andra laget, där hjälper man inte varandra utan en jävla massa gnäll.

Nej jag kommer att strida för min sak och hoppas på det bästa.

Nu är min farsan som är 75 år på väg hem med bil från Kroatien och han har mellan landat i Tyskland hos några släktingar, han har varit där en vecka nu och startade imorse resan till båten.

Jag är orolig för han är inte riktigt med längre, han har inget minne och säger att han är rädd för att köra sista biten hem, han ville att jag skulle komma och köra honom sista biten från Tyskland men jag har inte haft någon möjlighet att göra det pga flera orsaker.

Till saken hör det att han har ringt och frågat samma sak varje kväll hela vecka och jag har sagt samma sak varje gång att jag inte kan men det har han glömt bort dagen efter.

Jag har gett honom flera lösningar men han har inte lyssnat och ska nu köra hem vilket jag tycker känns fel, släktingarna kommer att åka till båten med dom så det går nog bra men sen ska han ju hem här i Sverige också.

Nej det känns inte alls bra, men vad kan man göra när folk inte lyssnar på vad man säger.

Det är bara att hoppas att allt går bra.